söndag 25 april 2010

Dålig på vardag

Men MAKALÖST bra på helg.

Fredagen började inte bra, fortfarande vardag. Så nära helg men endå så långt bort. Tror att det kan berott på att jag tvättat mina veckodagsstrumpor för jäkla dåligt & tog på mig onsdagsstrumporna denna morgon. Hur som helst, jag hade fått äran (läs, order) att öppna butiken i Kista innan jag som vanligt skulle bege mig till min vanliga arbetsort. Hade lika ont i magen över detta som ett litet spädbarn med kollik. & tro mig, jag har vart ett sådant & det är inte kul. (kommer jag inte ihåg, säger mamma) Inte bara det att jag skulle hålla reda på en nyckel, vilket bara det är ett skämt, jag skulle dessutom ansvara för att frakta dyra förstaklassens tågbiljetter till detta ställe. Turligt nog var det bara biljetter till Göteborg, så hade de försvunnit skulle inte många tårar spillas. Skönt!

Det gick till min stora glädje långt mycket bättre än jag trott där, i Kista! Kändes som att det funkade med fel socks. Jag rockade stället & kickade ut böcker genom entrèn. Spelade bra musik & kände mig så där go som man bör göra under uppladdning inför en brakfest, som jag såklart hade inplanerad på kvällen. När jag var färdig i Kista & skulle vidare, stötte jag på en hemlig kompis, ett ragg, en flirt, ett ligg...Var det förståss inte, men det var märkligt & trevligt & i synnerhet bland det sjukaste jag vart med om. En sån där "hur stor är chansen att jag ska träffa dig här" grej. Jag kliade mig i huvudet ett par gånger, och sörplade i mig av mitt vedervärdiga pressbyrånkaffe..Sen, efter det hemliga mötet, fortsatte jag vidare.

På kvällen åkte jag på "välkommen hem/födelsedags fest" & det blev mycket festligt! Sjukligt mycket, jag åt pannkakstårta. I almost turned in to a pancake. A happy one! Sen blev det svart. När jag gick hem hörde jag soluppgången kvittra och såg fåglarna gå upp på himlen. Jag frös, men fick sommarkänsla!

På lördagen när jag gick upp. För sent! Blev jag livrädd när det kom ut en kille från min toalett. Jag trodde först att jag kanske skulle bli tvungen att ringa de där.. I de vita rockarna. För att låta dem hämta mig, låsa in mig & kasta bort nyckeln. För honom hade jag inget som helst minne av. Men sen kom jag på att flickebarnet här, i rummet brevid, skulle ha en vän på besök i helgen & då kunde jag släppa alla bilder i huvudet på hur jag tvångsförflyttades till anstalt för galenpannor. Allt gör mindre ont.

Frammåt kvällningen gick jag med min vän L på Markus Krunegårds turnèavslutning på Strand. En mycket fin kväll till & börja med. Sen blev det svart. När jag gick hem hörde jag soluppgången kvittra och såg fåglarna gå upp på himlen. Jag frös, men fick sommarkänsla! När jag vaknade idag trodde jag att jag skulle mötas av en kille som kom ut från min toalett, det kom inte ut någon kille från min toalett. Jag trodde först att jag kanske skulle bli tvungen att ringa de där.. I de vita rockarna. För att låta dem hämta mig, låsa in mig & kasta bort nyckeln. Men sen kom jag på att flickebarnet här, i rummet brevid, sagt att han skulle åka tidigt på morgonen & då kunde jag släppa alla bilder i huvudet på hur jag tvångsförflyttades till anstalt för galenpannor. Fel på hjärnan.

Ikväll har jag haft mina vänner på besök, italiensk buffè bjöds. Jo vars. Jag la ner min kropp & själ. Själ i alla fall... & nog blev det gott alltid!

Matglädje & kärlek!

Tack för den U N D E R B A R A blomsterbuketten.

Ni är så fina att jag vill gråta.. & jag grät. (sant)Innan ni kom. Mest för att jag skar lök, förvisso.

Jag blir glad & lycklig när ni vill komma till Mitt kvarter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar