Smälta snö!

Idag har byggarbetarna som gör om vår ena toalett stängt av vattnet lagom till jag går upp på morgonen....

Jag ska göra massa viktiga saker idag på skolan, saker som jag gör mig lite lagom nervös och saker som kräver min totala koncentration. JAG BEHÖVER MITT MORGONKAFFE!!!!! Ahhhhhh. Det enda jag kan tänka på nu är kaffe, kaffe,kaffe... MÅSTE HA KAFFE!

Nu finns det bara en sak att göra. Hinka upp snö från trädgården.
Lite skit rensar magen, right?

NY DESIGN med Jill Kungsman i fokus!

Nu har jag äntligen fått till en bakgrund som jag är supernöjd med. Det är en ära att få använda denna bild.
Det här är verkligen jag. Lite galet, mycket som händer, ja, & rent av skitsnygg!

Bakgrunden har min vän Jill Kungsman tecknat.
Jill är otroligt begåvad och målar med oerhörd skicklighet. Det är sannerligen en ynnest att få bo under samma tak som denna kreativa människa och jag älskar att betrakta när hon tecknar/målar!

Om du vill se mer av vad Jill har gjort visar hon några av sina alster på
facebook, "Jill Kungsman". Om du vill kontakta Jill för eventuellt jobbförslag, kontakta henne via mail på facebook. Övriga kontaktuppgifter kan komma att läggas ut vid senare tillfälle.

S.Ö.N.D.A.G

Vaknar med blodstopp. Att ha ett hårt knutet band runt armen när man somnar... Är inte så bra, om man vill kunna använda armen i framtiden.



Jag tänkte kalla det frukost. Men det var mer en lunch..


Skönhetssömnen gjorde sitt...?


Jag längtade ut i solen och den friska luften. Därför städade Jill & jag huset noga under de mest ljusa timmarna på dagen.

Sedan gick vi äntligen en långpromenad.




Till Vällingby. Där vi gjorde oss av med några hundralappar på mat..


& med så mycket mat i kylen väljer man... Riskakan!


Då vart det bara en kompskiss kvar av denna dag.

PAKETET!

Igår. Igår var dagen då jag fick paketet, & vilket paket sedan...

Det var faktiskt nära ögat att jag glömde varför jag skulle åka till Vällingby även igår, och då övderdriver jag inte. Jag blev lite distraherad:



Ja! Tur som haver vad Jill med & såg till att vi hoppade av vid Åkermyntan.
Åkermyntan.. Vilken hatkärlek!

Men se:


Jag fick ett paket!!!

Innehållande:


Ett stycke jacka, en tjocktröja, ett par varma strumpbyxor, ett par mysbyxor, en tröja, två par tjocka strumpor, 3 halsdukar & massa kärlek.

Jag gissar att min ömma moder blev lite orolig när hon var här, jag fick nämligen hennes vantar vid tillfället då mina fingrar vart blå.

Jag skrev en gång en rap...

Nu måste jag erkänna, tiden är kommen. Jag har skrivit en rap. Första & enda gången i mitt liv jag skrivit och framfört en rap fick jag höra "Det här är så himla bra, alltså, det här är ju det du ska göra". Okeeeej. Nu håller jag inte riktigt med om det, men faktum är att jag tycker texten jag skrivit endå är för bra för att inte ge en chans, liksom, för bra för att bli absolut ingenting, för bra för att gömmas undan i den stora allt-jag-glömt/gömt-lådan. När jag framförde den (i undervisningssyfte) använde jag ett beat som jag letade efter med ljus och lykta, som funkade någelunda. Men jag vill ha "The beat", så vill jag gärna hitta någon som känner sig sugen på att sjunga denna text också.

Så, om du råkar sitta på ett shysst beat som du bara "Yooo määään - fatta vad bra detta skulle passa" får du gärna kontakta mig! Eller så läser du texten nedan och tänker.. Detta verkar roligt, tänk om man skulle göra så här. Då kontaktar du mig på em.webb@hotmail.com och skriver i liknelse med: "Du, Emmi, jag har världens idè till din text". Så himla bra / Mycket nöjd!

OBS: Upphovsrättat material.

Reinfeld fortsätter predika lugnande, sverige röstar hela landet är gungande.
Vi slår oss över pannan, SD & regeringsmakt? Det kan inte vara sant, vilket jävla förakt. Efter en vecka i protester och i media, skiter vi i det och fokuserar på fredag.
Sverige som ett typsikt medelklassland, vill inte, kan inte, inte hålla hand. Lägger mest energi på vem som nuppar i TV, sitta hemma utan jobb, har inget CV.
Folk i Lybien dör på gatan, vi verkar inte ta in det? För långt ifrån på kartan?

Förlångt ifrån, förlångt ifrån på kartan…

För långt ifrån att supa, klä upp sig och gå ut, förvandlas till nått sorligt porrfilmsattribut. Du är tjej och låsass komma för att du vill vara snäll, du känner ingenting men vill inte ha nån skräll. Du är kille, tänker shit, detta går fort, sen tar lusten slut, men du fick ju ditt gjort. Alla män är inte manschovinister, det kan vara synd om er, det tycker jag visst det. Det går inte att blunda för hur det är idag, stoppa dyngan, byt kanal.

Förlångt ifrån, förlångt ifrån på kartan…

Kalla sverige, har fått nog av kylan, trots att det är bra land till ytan. Blir förbannad och det känns som förlust, underkastelse och brist på förnuft. Svarta pengar och maktobalans, vill inte vara en av två i denna dans. Ibland är det privata fortfarande politiskt, hur många har tänkt på det hittills? Jag skiter i om du kallar mig för pessimist, men vem tror du helt ärligt har rätt till sist?

Förlångt ifrån, förlångt ifrån på kartan...

Ica Supermarket Åkermyntan

Det vart urminnes tider sedan jag fick ett paket, ett brev, eller ett vykort sänt till mig. De senaste jag fick på posten var en räkning på 40 000 :-, då kanske ni förstår hur förväntansfull jag var idag när jag fick ett sms. "Ett paket som blivit sänt till dig kan nu hämtas ut på ICA i Åkermyntan". MEEEEEN WOOW! Vad spännande!!! Ett paket, till miiiiiiiiiiiiiiiiig! Hahaaaaa... JIPPIEEEE!!!!!!! Ungefär så glad blev jag.

När jag kom fram till busshållsplasten där jag dagligen hoppar av på väg hem sprang jag ner för kullen mot ICA så snön for kring fötterna. Jag gick in med världens leende över ansiktet till den lille kutryggade gubben som stod bakom kassan i full mundering, dvs. Dunjacka, tjocka vantar och en blå toppluva på huvudet (tror de åtminstonde behöver investera i ett värmeelement på ICA Knallens). Jag sa så glatt att jag fått ett sms tidigare idag vilket sa att jag nu kunde hämta ut ett paket, den lille kutryggade gubben tittade på mig och sa, "Jaaaaaaa ha, okej. Kan jag få se din legitimation" som jag såklart kastade fram på mindre än en sekund. "Kan du säga de fyra siffrorna som du fått med smset", frågade han sedan. Självklart, 8613 var det. Han tog mitt leg och bad mig åter igen säga de sista siffrorna. 8613, sa jag igen, mycket förväntansfull. Han letade en stund och tog sedan fram ett bamsepaket från hyllan. "Här är ett paket". JAAAAAAA! Det största paket jag någonsin sett, till mig!!! Han bad mig skriva på en liten avi och jag skrev så fort så bläcket kletades ut lite ner under raden för "Namnförtydligande". Sedan tackade jag och gick mot utgången. Precis när jag skulle till och trycka höften mot dörren för att komma ut tittar jag snabbt ner på paketet. "TILL ROLF LARSSON" stod det på. Men vänta lite här nu.... Jag är inte Rolf Larsson!

Jag gick sakta tillbaka mot kassan, höll fortfarande hårt i paketet. "Hmmmr. Ursäkta" sa jag. "Jo, alltså... Det här paketet... Det står liksom Rolf Larsson på det". "Nä va fasen", sa gubben. "Låt mig se det där smset".

Jag tog upp mobilen och öppnade mitt sms.

Han läste högt...

Ett paket finns nu att hämta ut på
ICA SUPERMARKERT ÅKERMYNTAN
Glöm inte att ta med leg.
Mvh/ Posten

Jag hade visst blivit så glad & upprymd över att få motta ett paket att jag glömt att tänka på vart det var jag skulle hämta ut det. Jag stod på ICA Knallens.

Den kutryggiga gubben tittade bekymrat upp på mig under sin blå toppluva och sa sedan, "Du borde nog gå hem och vila".

Enerveringen på Hemköp! En vanlig enkel onsdag...

Lagom till Amanda & jag kom fram till hållplatsen där vi vanligtvis hoppar av tvärbanan hade vi fallit i fullständig tröttma & genom att ge varanda "jag-orkar-inte-ens-lyfta-mitt-lillfinger-blicken" satt vi kvar.. I tystnad. Våra gäspningar avlöste varandra & först när tvärbanan anlände Liljeholmen började vi föra en enklare konversation om hurvida vi skulle gå in på Hemköp i Vällingby eller ej.
Vi tog ett beslut, baserat på "äta bör man annars dör man" & det faktum att det som fanns hemma var en skrumpen tomat.

Väl i Vällingby traskar vi stillsamt in på Hemköp. I samma ögonblick som jag entrade butiken kände jag att det var ett felaktigt beslut. Jag blev stående med ett förvånat ansiktsuttryck i säkert en minut, var tvungen att försöka ta in vad det var som hände där, precis innanför dörrarna. Visst har man förr vart med om att det är mycket folk i en matbutik, helt galet mycket folk, knökafullt med folk, Ja, till och med överhövande mycket folk. Men aldrig förr har jag sett så mycket människor i en matbutik på en och samma gång. Det myllrades fram och tillbaka, bananer slängdes till höger och vänster, det bråkades över det sista paketet kaffe till kampanjpris och ägg for i golvet, diskarna var tomma och hyllorna utplockade. Barn skrek, vuxna skrek, personal skrek. Min instinktiva tanke var "spring här i från, SPRING!" Men det var samtidigt lite fascinerade att bejaka.

Att jag skulle lämnat butiken omedelbart som jag först tänkt visade sig som mest tydligt när jag kom till det moment de flesta gör innan de lämnar butiken, nämligen "betala". I detta fall. Köa. Inte köa som i köa när man ska ta ut pengar, inte köa som vi skulle gjort om vi stod i kön på våningen under, inne på Coop, inte köa som i köa till en bajamaja på festival. Här snackar vi KÖA! KÖA SOM I ATT KÖA HELA JÄVLA DAGEN! & ja, man kan ju tycka att jag får skylla mig själv när jag gick in från första början, och det ligger det ju i en hel del i, men nu tog jag ett felaktigt beslut och när jag väl tagit min korg och armbågat mig in i massan så fanns det liksom ingen återvändo.

En liten krokig tant i lila basker tittade i min korg som var fylld till knappt hälften. "Det är klubbdag idag, idag ska man träffas här och ha det trevligt, det gör det ju svårt för folk som bara tänkt handla lite granna det". Tack för upplysningen!

Efter mig i kön stod det en kvinna/ en mamma som var fruktansvärt stressad för hennes två barn hade gett upp. Hon svor och gapade och tjoade på det ena stackars barnet som envisades med att lämna kön för att gå och plocka i sig munsbitar som hamnat på golvet, när denna högljudda kvinna för tredje gången körde in barnvagnen i min högra ankel, då bestämde jag mig för att göra hennes liv ännu lite mer mödosamt för en stund.

Då jag kom fram till kassan började jag kallprata med kassörskan som faktiskt var överraskande glad och trevlig trots detta kaos, vi pratade lite om väder & vind, sedan började jag ställa lite frågor om kundkortet. Hon besvarade glatt mina frågor. Då jag plockat på mig ett par varor som var nedsatta till förmån för medlemmar sa hon plötsligt "Du kanske vill skaffa ett kort nu, jag kan hjälpa dig så drar jag av lite på summan här?". Jag sneglade över axeln & om blickar kunde döda hade jag inte längre vart vid liv. Den redan arga modern såg nu väldigt arg ut. "Gärna, vad behöver jag göra?", sa jag. Jo, du kan skicka ett sms till "Hemköp bonus" så ska du få ett sms tillbaka. Det brukar bara ta några minuter. Jag log, vågade inte titta över axeln igen. Efter att ha köat ungefär HURLÄNGESOMHELST, lät jag mig alltså ta hela 7 minuter i godan ro väl framme i kassan.

Hemköp, en vanlig enkel onsdag!